Lezzayer
Lezzayer (s tfinaɣ :ⴷⵣⴰⵢⵔ) azwel unṣib Tagduda Tazzayrit Tamagdayt Taɣerfant (s tfinaɣ : ⵜⴰⴳⴷⵓⴷⴰ ⵜⴰⵎⴳⴷⴰⵢⵜ ⵜⴰⵖⵔⴼⴰⵏⵜ ⵜⴰⴷⵣⴰⵢⵔⵉⵜ[1]) d tamurt tamaziɣt i d-yezgan deg Tefriqt Ugafa. Tamanaɣt ines d Lezzayer, tiɣremt ugaren tiyaḍ deg umḍan n imezdaɣ. Zgan-d deg tilisa-s seg ugafa ilel agrakal, seg ugafasammer Tunes, seg usammer Libya, seg unẓulasammer Nijir, seg unẓulamalu Mali ak d Muriṭanya, ma s tama tella tamurt n Meṛṛuk. Lezzayer, i yesɛan tajumma n 2 381 741 km2, d tamurt tamezwarut deg temɣer deg Tefriqt ak d tmura n illel agrakal. Lezzayer tewwi-d timunent-ines si tmurt n Fṛansa ass n 5 Yulyu 1962, mbed ṭṭraḍ icudden. Nettat d taɛeggale n Tdukli n Iɣlanen, Tadukli n Tmura n Tefriqt, d Tamdunt Taɛṛabt. Deg tmendawt n Lezzayer yersa-d belli tamurt n Lezzayer d tamurt tineslemt, Taɛṛabt d Tamaziɣt, d annect-a i ibennun tinekkit[Awal 1] n wegdud Azzayri. Aẓar n yisem![]() Isem n tmurt n Lezzayer yusa-d seg yisem n tmanaɣt-ines. Dɣa, caḍen isegziyen i fkan i yisem agi. Asegzi amezwaru yeqqared belli Lezzayer yusad seg Alger, isem aɛewwaj arumi n yisem Alguère s tkatalant. Aneggaru agi yeffɣed si teɛrabt "Ǧazayer", isem i s-yefka Buluɣin mmis n Ziri (neɣ Dziri), win i d-ixelqen tadinastit tazirit ass-nni mmi yesekka tamdint n Lezzayer deg useggas n 960 f agaluz n temdint taqdimt i yesɛan isem s trumant Icosium. Netta yefka-as isem n Lezzayer at Mezɣenna. Asegzi-niḍen yeqqared belli isem n Lezzayer yettwakksed si teɛrabt الجزائر (al-Djaza'ir), asget n جزيرة (Djazira) neɣ « tigzirt », acku Lezzayer tella am tegzirt: yar uneẓruf d yellel. AmezruyTislamit n LezzayerAss mi teɣli Ṛuma, yrnan s-deffiris iwendalen, llan Ibizanten imidusen dacu yeğa i wakken ad ilin aṭas n tigeldiwin timaziɣin timecṭaḥ g Arris daɣen, kra degsent ugin y mir-id ussan inselmen jar 665 d 708, g useggas n 665, iɛraben ẓedmen i tikkelt tamenzut f Tafrikt ugafa armi (tamazɣa) g useggas n 683 yeṭṭef Ɛuqba n nafiɛ aḥelli. Cciln azbu n tageldunt Dihya, g aseggas n 708 uɣalen imaziɣen timdefirt maca ɣelben-ten iɛraben, ihi ṭfen tamurt imaziɣen, yǧan ajjed nsen d tutlayt nsen igejdan. Taslekt tafransitTufad Fransa imerwasen n Bakri d Bucnaq d sebba f aken ad tekcem ar Lezzayer s usagen n Sidi Freǧ g useggas n 1830 Tagrawla n nuwemberAss n 31 tuber 1954 llan iserdasen idzayriyen sewjaden (ttheggin) i imenɣi, ggunin (arjan) ass n tatusant n irumiyen imi llan marra deg yiḍ netmaɣra, ttun iman-nsen, maca g idurar iserdasen wten (ssufɣen) tarṣaṣt tamenzut f 00:00, akka i tebda ( tekkmassa) tegrawla n ugdud i yellan ddau uḍar n temharsa (colonisation) n Fransa.
Tedda Lezzayer abrid yeččur s yisennanen tebda amezruy -ines g wass mi tegred tagrawla n umenzu n wember 1954 deg wedrar n Wawras, ymagred ass n tatusant lɛid (adriz) n irumiyen. refden-tt irgazen d tlawin am Ɛebban Remḍan, Ḥusin At Ḥmed, kolonel Uɛemran, Mesṭafa U Bulɛid, Muḥemmed Buḍyaf, Ḥasiba Ben Buɛli, Ferḥat Ɛebbas, Xiḍer, cadhen ismawen-nsen d ayen i d-fkan i Lezzayer. TarakaltTamurt n Lezzayer d tamurt tamenzut i meqqren akk ɣef timura n tigrakalin s tajumma ines, d tamurt tis snat i meqqren g timura n umenẓaw n Tafriqt, tesɛa tamurt n Lezzayer g tama n wenẓul amur ameqqran nu unezruf ismis Sehra. deg ugafa, aṭlas atelli Tarakalt tadeblantTebḍa tamurt n Lezzayer ɣef 58 n twilayin, yal tawilayt tesɛa agraw aɣerfan f ixf nnes lwali. Yal tawilayt tebḍa ɣef asunen, yal asun yebḍa ɣef tɣiwanin. Tikkelt taneggarut i tetwabḍa dyes tamurt n Lezzayer tella deg useggas n 2019. ![]() Tamendawt n Lezzayer n useggas 1963 tebḍa tamurt ɣef 48 n twilayin:
Asegzi n wawalen
Ẓer daɣenInformation related to Lezzayer |
Portal di Ensiklopedia Dunia